Varför måste vi lida för att dö?

Över en halv miljon svenskar är överskuldsatta, men många fler människor och barn påverkas av situationen. Lagstiftningen är inte applicerbar på mer än en promille av de överskuldsatta, men det innebär inte att alla överskuldsatta lidande svenskar inte existerar som Claes Månsson, ordförande för Svensk Inkasso gör gällande. Finansmarknanden med inkassoindustrin i spetsen har tolkningsföreträde när det gäller att beskriva hur många svenskar som lever på obestånd samt vad orsakerna är, dvs bristande betalningsmoral.

Forskning, empiri, praktiker och tusentals gäldenärers samlade vittnesmål som beskriver en annan väg in i obestånd ignoreras år efter år av beslutsfattarna. Högervindarna som blåser i europa och numer även i Sverige innebär att klyftorna kommer att öka, de svaga och utsatta kommer att bli allt mer utsatta då samhället formas i högre grad efter de som är kapabla och har resurser. En liberal obeståndspolitik bör ju vara en hjärtfråga för ett parti som moderaterna, ett parti som i högre grad består av riskkapitalister och finansfolk. Finansvärldens folk förstår om någon  dynamiken i en marknadsekonomi, hur risk och förlust hör ihop och att utanförskap inte leder till nya affärer.

Sverige är ju ett land som styrs av pragmatiker, så varför kännetecknas obeståndsdebatten av så mycket moralism och värderingar? Varför får vidskepelse och okunskap utgöra grunden för beslut när forskning finns till hands som visar på andra faktorer? Hur kan Beatrice Ask och moderaterna konkludera i sin proposition att de föreslagna åtgärderna är tillräckliga i bakgrund av allt som redovisats? Vilka resultat och vilken forskning är grunden för Beatrice Ask och moderaternas lagförslag? Hur kan ett land som Sverige som erbjuder nya vaccin gratis, så fort forskning visar på folkhälsofrämjande egenskaper plötsligt ignorera pragmatismen till förmån för vidskepelse och okunskap i denna fråga?

Moderaternas proposition är i konflikt med forskning, den vedertagna empirin och praktikerna runt om i landet som arbetar med frågan, men även regeringens särskilde utredare Jan Ertsborn. Varför är Moderaterna världsfrånvända i denna fråga och avvisar den samlade kunskapskroppen till förmån för något annat, något sämre?

Varför måste så många svenskar lida i socioekonomisk utanförskap i decennier och många gånger hela livslängden när alternativ finns? Det nuvarande systemet går inte att försvara ur ett samhällsekonomiskt eller folkhälsoperspektiv. Sverige skulle bli ett rikare och friskare land med hjälp av lagändringar som ger människor möjlighet att komma tillbaka fortare. Hundratusentals svenskar och deras familjer skulle slippa ett ibland livslångt lidande innan de slutligen dör i sviterna av marginaliseringen. Denna marginalisering är inte värdig i ett jämställt land som Sverige, så min önskan denna jul är att Beatrice Ask och moderaterna kan öppna ögonen och se vad som är verklighet för 1.5 miljoner svenskar, det är allt som behövs, sen ordnar sig resten.

Kronofogden hjälper dig att hitta dina ekonomiska styrkor!

Kronofogden har lanserat en ny hemsida, där man har försökt inkludera kända variabler (notera dock att styrkan i dessa variablers eventuella bidrag är okänd) som kan leda till överskuldsättning. Det är alltså ett test som Kronofogden lanserat där man får svara på olika frågor, bland annat sitt förhållande till pengar.

Testet håller lika hög kvalite som Aftonbladets relationstester så är du en flitig användare av tabloid enkäter så kör på. Problemet med detta test och KPC är att Kronofogden upprätthåller synen och visionen att överskuldsättning är relaterat till svenska konsumenters kunskapsnivå om ekonomi och sparande. Kloka, sunda ekonomiska beslut leder alltså inte till överskuldsättning? Nej, detta är fel. Forskning visar att ett lands relativa överskuldsättning inte har att göra med kunskap och utbildning, genom att Kronofogden och Konsumentverket bara fokuserar på denna enda attribut (kunskap) som orsak så cementeras uppfattningen om att överskuldsättning beror på individers okunskap och slarv och de behöver uppfostras vid den svarta tavlan (lyxfällan). Bara rubriken, "Kronofogden hjälper dig att hitta dina ekonomiska styrkor", saknar trovärdighet liksom testet i övrigt.

Kanske är det så att praktikerna inte lyckas förmå att överbygga kunskapsklyftorna mellan forskning och tillämpning? Men om så är fallet, har vi ju sett det genom historien, tusentals måste lida, skadas och dö innan tämligen enkla lösningar faller på plats. USA införde inte bälteslagen förrän 1968 och Sverige först 1971 (fram och baksäte), innan dessa lagar kom till, dog massor i trafiken, många helt i onödan.

Koll på Cashen - En förolämpning mot Konsumenter

Konsumentverket, Kronofogden och Finansinspektionen har tillsammans tagit fram ett utbildningsmaterial som heter KPC (Koll på Cashen), och det riktar sig framförallt till gymnasieungdomar i ett syfte att höja kunskapen om privatekonomi och vem kan vara emot en sådan sak?

Forskning visar däremot att konsumenters kunskap om ekonomi inte är relaterad till fenomenet överskuldsättning, enligt professor Ian Ramsey så finns det inga studier som visar att intensiva utbildningskampanjer bidrar till att stävja överskuldsättning, tvärtom kan det göra att fokus dras till annat. Professor Ramsey sa vid ett föredrag förra månaden, "jag som är så välutbildad begår fortfarande dumma ekonomiska misstag". Utbildning och kampanjer är inget substitut för lagstiftning inom området.

Vart är Konsumentverket, Finansinspektionens och Kronofogdens kampanjer för alla evighetsgäldenärer, vart finns de konkreta "smarta" lösningarna för att ta sig ur den sitsen för de som redan är där? KPC visar att man från myndigheters håll resignerat inför alla evighetsgäldenärer eftersom det inte finns några kampanjer eller material riktad till denna grupp.

Rökning minskade först bland befolkningen när skarpare/tydligare lagstiftning inom området kom som förbjöd rökning på en offentliga platser, samtidigt som många arbetsgivare erbjöd friskvårdsbidrag (belöningar) och gratis nikotintugummi. Överskuldsättning är relativt enkelt att lösa om det finns en politisk vilja att lösa det, men jag uppmuntrar svenska myndigheter att sluta håna gäldenärer genom banaliteter som KPC.

Hållbar utveckling?

I tidigare inlägg har jag diskuterat och jämfört lån & krediter med produkter som alkohol och tobak i hänseende att de alla har gemensamt att de orsakar enorm fysisk och psykisk skada för dels individen men även anhöriga och samhället. Produkter som vi vet med oss är skadliga ur ett folkhälsoperspektiv brukar i regel göras mindre tillgängliga för allmänheten genom beskattning, krav på åldersgräns och kontrollerade och certifierade centraler för inköp.

Svenskar i regel uppfattar sig själva som toleranta men även humana, vi är kända internationellt genom våra historiskt starka humanitära insatser i diverse oroliga områden i världen. Med tanke på att Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder så finner jag det märkligt att vi har en sådan stark och påtaglig konservatism i frågor om moral och rättvisa som inte speglar varken tiden vi lever i eller dess villkor. Nyligen så presenterade Madeleine Leijonhufvud, professor i straffrätt ett inlägg i den offentliga debatten där hon vill se möjlighet att lagföra berusade föräldrar. Ett klokt förslag, vem kan vara för fulla föräldrar i barns närvaro?

Problemet detta medför är att vi som samhälle börjar kriminalisera beteenden som många gånger har sina rötter i sjukdom och ohälsa. Istället för att diskutera hur vi ska erbjuda både barn till berusade föräldrar och föräldrarna själva mer effektiv hjälp och vård så ska vi nu göra saken till ett polisiärt ärende där vi väljer att se extrem alkoholism som kriminellt istället för en allvarlig sjukdom som kräver helt andra instanser än rättsliga påföljder. Missförstå mig rätt, barn som far illa är aldrig acceptabelt, men hur vi bedömer dess orsaker påverkar vår moral och även rehabiliteringsmöjligheter.  

Vår moral i exempelvis överskuldsättning är många gånger inte relaterad till kausalitet (orsak) och därför blir människor marginaliserade och lämnade bakom, när vi felaktigt tillskriver och ger makt åt perifera orsaker och inte de centrala.  Svenskar köper inte hus och bilar för att medvetet misslyckas, utan deras ekonomiska risk är starkt knutet till den svenska arbetsmarknaden och finansmarknaden i övrigt. Går det dåligt för svensk industri och export (arbetsmarknanden), så speglas detta i betalningsförmågan hos individen, överskuldsättning handlar alltså i större grad om växelverkan mellan den nationella ekonomin som numera är sammanvävd med den globala ekonomin.

Svenskar litar mycket på sina banker och finansinstitut när det gäller riskbedömning och fastställandet av exempelvis boräntor och sparplaceringar (bundna eller rörliga) som ofta väljs i förhållande till det övriga ekonomiska utrymmet. Men slår bankens bedömning fel och arbetsmarknaden fallerar så står kredittagaren ensam, med all risk och utan stöd och försätts relativt snabbt i Kronofogdens åtgärder. Föreställ dig att polisen endast skulle gripa och lagföra människor som köpte narkotika och fullständigt ignorera de som sålde det, langarna, detta förhållande skulle vara otänkbart, men ändå så appliceras denna konsekvensfördelning inom obeståndspolitiken.  

 När samhällsekonomin däremot vänder så vänder den inte för alla, utan de som hamnat utanför vid tidigare kriser får helt enkelt acceptera sin situation och leva i utanförskap eftersom vi andra bedömer detta som hans eller hennes eget fel när det aldrig varit en fråga om moral utan bara om pengar. I Sverige finns det ca 1.3 miljoner människor som lever felaktigt i utanförskap för att vi bedömt deras handlade i termer av moral när det i själva verket handlar om något annat.

Pingat

Varför vissa går vidare medans andra går under?

Förra månaden var jag i Namur, Belgien där forskare och praktiker från hela Europa samlades för att diskutera överskuldsättning och olika metoder för att förhindra det. Överskuldsättning är ju inte enbart ett fenomen som drabbar svenskar utan i Europa är det även ett betydande problem. Jag fick tillfälle att prata med forskarna (Ahlström & Savemark)från Östersund vid ett par informella tillfällen och eftersom de är psykologer var jag nyfiken på hur de tänker kring varför vissa människor klarar överskuldsättning så olika. En del klienter som jag träffat har tagit situationen väldigt hårt och har svårt att se positivt på framtiden medans andra upplever det jobbigt men verkar inte bli lika pessimistiska.

Savemark berättade bland annat om Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi som studerat hur hälsa är kopplat till olika faktorer (salutogenes). Antonovsky utvecklade teorin som kallas för KASAM – Känsla av Sammanhang och menar att människor är aldrig helt friska eller helt sjuka utan att vi hela tiden rör oss mellan dessa poler, frisk och sjuk och att det är graden av KASAM som avgör vart vi befinner oss mellan frisk och sjuk. KASAM innefattar tre delkomponenter, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.  Människors relation till dessa komponenter varierar och är enligt Antonovksy medfött. Kort och gott handlar det i grund och botten om huruvida överskuldsättning exempelvis kommer resultera i en patologi (sjukdom) eller inte beror på individens generella motstånds resurser eller coping förmåga.

Savemark ”spånade” vidare att varför vi i Sverige har så hög mortalitet och ohälsotal bland gäldenärer/överskuldsatta kan vara relaterat till vår inneboende rädsla för konflikt, eller starka känsla för konsensus. DN presenterade nyligen en undersökning som visade att svenskar var mest konflikträdda bland skandinaverna och vi betraktar konflikter som något negativt generellt och får därför sällan öva på att konflikter faktiskt kan vara positiva och även utveckla individer och samhället. Länder som präglas av öppna ideologiska motsättningar är som regel mer dynamiska och toleranta då människor är mer vana att hantera konflikter och motsättningar. När svenskar drabbas av något som anses vara oväntat (överskuldsättning) så blir effekten därför värre genom att vi saknar resurserna att hantera situationen i förhållande till vår omgivning.

Christian Poppe i Norge genomförde nyligen samma typ av undersökning som Ahlström & Savemark fast av norska gäldenärer som beviljats skuldsanering 2003 och där var mortaliteten 6 % under fem år medans den i Sverige var dubbelt så hög. Den starka konsensusen eller allmänna moralen och bristen på alternativa perspektiv kan allstå vara en bidragande orsak till att människor i högre grad far illa i Sverige eftersom svenska gäldenärer känner sig i högre grad isolerade och ensamma, kombinerat med det svenska samhällets låga tolerans för överskuldsättning vilket syns i lagstiftningen.