Varför måste vi lida för att dö?

Över en halv miljon svenskar är överskuldsatta, men många fler människor och barn påverkas av situationen. Lagstiftningen är inte applicerbar på mer än en promille av de överskuldsatta, men det innebär inte att alla överskuldsatta lidande svenskar inte existerar som Claes Månsson, ordförande för Svensk Inkasso gör gällande. Finansmarknanden med inkassoindustrin i spetsen har tolkningsföreträde när det gäller att beskriva hur många svenskar som lever på obestånd samt vad orsakerna är, dvs bristande betalningsmoral.

Forskning, empiri, praktiker och tusentals gäldenärers samlade vittnesmål som beskriver en annan väg in i obestånd ignoreras år efter år av beslutsfattarna. Högervindarna som blåser i europa och numer även i Sverige innebär att klyftorna kommer att öka, de svaga och utsatta kommer att bli allt mer utsatta då samhället formas i högre grad efter de som är kapabla och har resurser. En liberal obeståndspolitik bör ju vara en hjärtfråga för ett parti som moderaterna, ett parti som i högre grad består av riskkapitalister och finansfolk. Finansvärldens folk förstår om någon  dynamiken i en marknadsekonomi, hur risk och förlust hör ihop och att utanförskap inte leder till nya affärer.

Sverige är ju ett land som styrs av pragmatiker, så varför kännetecknas obeståndsdebatten av så mycket moralism och värderingar? Varför får vidskepelse och okunskap utgöra grunden för beslut när forskning finns till hands som visar på andra faktorer? Hur kan Beatrice Ask och moderaterna konkludera i sin proposition att de föreslagna åtgärderna är tillräckliga i bakgrund av allt som redovisats? Vilka resultat och vilken forskning är grunden för Beatrice Ask och moderaternas lagförslag? Hur kan ett land som Sverige som erbjuder nya vaccin gratis, så fort forskning visar på folkhälsofrämjande egenskaper plötsligt ignorera pragmatismen till förmån för vidskepelse och okunskap i denna fråga?

Moderaternas proposition är i konflikt med forskning, den vedertagna empirin och praktikerna runt om i landet som arbetar med frågan, men även regeringens särskilde utredare Jan Ertsborn. Varför är Moderaterna världsfrånvända i denna fråga och avvisar den samlade kunskapskroppen till förmån för något annat, något sämre?

Varför måste så många svenskar lida i socioekonomisk utanförskap i decennier och många gånger hela livslängden när alternativ finns? Det nuvarande systemet går inte att försvara ur ett samhällsekonomiskt eller folkhälsoperspektiv. Sverige skulle bli ett rikare och friskare land med hjälp av lagändringar som ger människor möjlighet att komma tillbaka fortare. Hundratusentals svenskar och deras familjer skulle slippa ett ibland livslångt lidande innan de slutligen dör i sviterna av marginaliseringen. Denna marginalisering är inte värdig i ett jämställt land som Sverige, så min önskan denna jul är att Beatrice Ask och moderaterna kan öppna ögonen och se vad som är verklighet för 1.5 miljoner svenskar, det är allt som behövs, sen ordnar sig resten.

Är det politikerna eller skuldindustrin som sätter agendan?

Dagens Nyheter publicerade idag en artikel om hur motioner har sitt ursprung bland lobbygrupper. Varannan rikdsagsledmot har skrivit under en motion som "särskilda" intressegrupper formulerat. Det är ytterst allvarligt att förtroendevalda politiker lämnar ifrån sig frågor om lagstiftning till grupper med särskilda intressen. Vad som är än allvarligare är att det inte sker öppet. Svensk lobbyism sker i det dolda till skillnad från den amerikanska, brittiska och franska. I dessa länder har politiker mer vett att "skylta" med vilka allianser man har med det privata näringslivet och medborgarna kan ta ställning därefter.

Det är föga förvånande att Jan Ertsborns utredning om lättnader i skuldsaneringslagen lämnas utan bifall när Beatrice Ask och Moderaterna lämnat över avgörandet till finans och inkassobranschen. Moderaterna är dessutom det enda parti som vägrat att redovisa varifrån man får större donationer. Det är inte längre osannolikt att prata i termer om köpta och rentav korrupta politiker och vänskapskorruption som har företräde framför samhällsnyttiga insatser i Sverige, det är snarare osannolikt att tro att politiker inte har privata allianser och lojaliteter som går före.