"Inom överskådlig framtid"

Den 9 februari 2011 sände radioprogrammet plånboken en intervju med Beatrice Ask och Jan Ertsborn med anledning att riksdagen ska behandla lagförslaget om ändringar i skuldsaneringslagen under mars månad. Innan intervjun påbörjades fick olika aktörer komma till tals, bland annat Kronofogdens chef för skuldsaneringsärenden, Anna-Carin Gustafsson Åström. Hon var kritisk till att regeringen inte förtydligat begreppt "inom överskådlig framtid" som med HD's prejudicerade dom i oktober 2010 innebär att gäldenärer ska acceptera minst 15 år på existensminimum innan man kan ansöka och få skuldsanering beviljat.

Under intervjun menade Ask att man inhämtat åsikter från remissinstanserna, hon nämde bankföreningen och Svensk inkasso och CSN som de tyngsta aktörerna för regeringens ställningstagande medans Erstborn förklarade att hans utredning stöds av budget och skuldrådgivare runt om i landet, men även av Konsumentverket och självaste Kronofogden. Det är tydligt att trots Beatrice Ask pratar om intressen som måste balanseras mellan gäldenär och borgenär så lutar ändå vågskålen kraftigt mot borgenärsintresset för Ask och den moderata regeringen.

Ask blir märkbart obekväm vid konkreta frågor om vilka förbättringar som den eventuell nya lagen kommer att innebära och menar att redan idag så skulle 100 000 svenskar kunna få skuldsanering om de bara sökte. Det är inte lätt att hålla sig för skratt eller gråt när man lyssnar på justitieministerns statiska förklaringar av hur verkligheten för överskuldsatta svenskar ser ut. Från ett priviligerat perspektiv är det oftast svårt att förstå svårigheterna som drabbar vanliga människor och livsvilkoren de ställs inför.

Ask avsäger sig egentligen politiskt ansvar för utformningen av den nya lagen och menar att det är remissinstanserna som format den. Så nu vet vi varför Sverige väljer att behålla begreppet "inom överskådlig framtid", dels för att bank- och inkassoföreningen bestämt det, men också för att det är alldeles för lukrativt för att ändra till en kortare eller tidsbegränsad period som Ertsborn föreslår. Allt prat om att snabbare och enklare skuldsanering skulle leda till dyrare lån och försvårande för lån är just det, prat. Bankerna säljer idag sina "dåliga" fordringar för 10 - 15 % och drar av det mot rörelseintäkterna, så det skulle inte bli annorlunda. Den enda skillanden är att inkassobranschen inte längre skulle kunna trakaserra och mjölka sina kunder i decennier och tjäna stora pengar på att köpa avskrivna skulder till "mellan - rea" priser.

Sverige har de strängaste insolvenslagarna bland OECD länderna, men Ask väljer ändå att inte se det från det perspektivet. Vi intalar oss att allt är bra och tryggt i landet lagom tills debatten hamnar i kvällsöppet och tills dess att uppdrag granskning gör ett reportage om eländet. Ramaskrik från yrkeskårer (BUS) och myndigheter (Konsumentverket & Kronofogden) samt etablerad forskning väger ju inte lika tungt som Ask remissinstanser och hur skulle det egentligen kunna bli annorlunda med det förfarandet? Att bankföreningen och inkassoföreningen är motvilliga till eventuella lättnader är väl självklart. Har ni någonsin hört Vin & Sprit AB kräva strängare lagstiftning för att komma tillrätta med folkhälsoproblem orsakade av alkaholkonsumtion eller Swedish Match som nu lanserar snus som ett sunt alternativ till rökning?

Risken för att misslyckas är stor

I dagens kredit – och konsumtionsmarknad kan man inte längre räkna med att sunt bondförnuft ska vara en garanti för att kredit och finansbolag erbjuder just dig riktade tjänster efter din förmåga och dina behov. Fler och fler företag, inklusive stormarknader tjänar nu alltmer pengar, inte på de traditionella produkterna utan på finansieringsalternativen i sig som många konsumenter använder för att köpa produkter. Köper du en soffa, eller tv på avbetalning eller kredit, så har du inte bara köpt en vara utan två, dels produkten i sig, men även den finansiella tjänsten som möjliggör att du kan lämna butiken omedelbart med varan.  

Det är inte längre enbart traditionella banker som säljer krediter och lån, utan de senaste åren har flera aktörer dykt upp med olika nischade inriktningar. Gemensamt är dock att verksamheten för utlåning och krediter i allt högre takt flyttas över till internet. Bolagen hävdar att det är kundens behov som styr utvecklingen och att det är mer kostnadseffektivt att erbjuda tjänster via internet. Faran med att alltfler transaktioner och affärer sker på internet är att konsumenter inte får tillräckligt med information om varken riskmomenten eller villkoren som följer med. GE Money bank marknadsför sina krediter och tjänster med, ”låna på dina villkor”.

På deras hemsida kan man enkelt ansöka om lån på upp till 350 000 kronor (utan säkerhet) och kunden uppmanas att göra det själv för då får man rabatt. Genom att inte ta kontakt med banken och därmed bli slippa bli upplyst om lånets alla moment (risker) så får man en rabatt på uppläggningsavgiften?  Man marknadsför krediten med ”det är ditt lån och du bestämmer”, men är detta verkligen rättvisande?

Konsumentverket behöver arbeta hårdare för att stärka konsumenternas ställning genom att exempelvis se till att finansbolag lämnar ifrån sig en generell kredit information/upplysning som beskriver produkten och bägges ansvar, innan avtal kan undertecknas. GE Money bank säger på sin hemsida att man lämnar besked om kredit inom några minuter, hur kan detta vara tillräckligt för att göra en ordentlig analys av låntagarens betalningsförmåga, inte bara nu men även 12 år framöver?  Hastigheten och analysen som görs vid kreditbedömningar lämnar mycket att önska och de professionella aktörernas systematiska slarv borde återspeglas när krediten sägs upp. Kronofogden borde som regel analysera om kredit och finansbolagen säkerställt låntagarens betalningsförmåga vid tiden då lånet beviljades. Visar analysen på brister i kreditbedömning från långivarens sida så bör minst halva beloppet förfalla.

Bankväsendet borde som regel ändra sin egen attityd och visa en större tolerans mot konsumenter som har tillfälligt nedsatt betalningsförmåga då tillfällig respit kan vara skillnaden mellan framgång eller undergång för den enskilde. Detta kräver att bankväsendet ändrar sin strategi från kortsiktiga vinster till förmån för ett fåtal aktieägare, ett perspektiv som innebär att en kris avlöser en annan, utan att man återgår till att skapa samhällsvärde för sina kunder genom att erbjuda reella tjänster som inte baseras på spekulation.

Varför budskapet inte når fram!

Kronofogdens, Finansinspektionens och Konsumentverkets välmenande råd om KPC (Koll På Cashen) nödvändigheten att hålla koll på utgifter och inkomster samt vilka fördelar det får ur ett hälsoperspektiv och livskvalité perspektiv når inte fram, i alla fall inte till de som budskapet mest riktar sig till. Forskare menar istället att dessa "goda råd" tvärtom förstärker de skillnader som finns.

Över hela jorden syns samma mönster, desto bättre socioekonomisk positionering man har desto större är chansen att man får leva ett långt och hälsosamt liv. Även i förhållandesvis jämlika Sverige är detta sanning som Folkhälsoinstitutet nyligen kunde konstatera i sin rapport. Högre socioekonomisk status möjliggör bättre kost, grönsaker, frukt samt tillgång till friskvård (gymkort och dylikt) vilket naturligtvis leder till att de har i högre grad bättre hälsa än de som har lägre socioekonomisk status. Kvinnor från medelklassen och uppåt gör oftare hälsokontroller vilket leder till att eventuell problem upptäcks i tid (bröstcancer) jämfört med deras fattigare medsystrar.

Varför ser det ut så här? Varför bryr sig inte alla om vad läkare och myndigheter som Kronofogden och Konsumentverket säger? Budskapen i sig är ju enkla och det krävs ingen högre utbildning för att begripa dem. Individer i med lägre socioekonomisk status har en tendens att vara mer pessimistiska än andra, säger Hugo Westerlund, docent och chef för enheten epidemiologi vid stressforskningsinstitutet vid Stockholms Universitet, med hänvisning till undersökningar som har visat detta. Dessutom tror de oftare att slumpen avgör liv och hälsa – att det spelar mindre roll vad man själv gör – och lägger relativt stor vikt vid nuet snarare än framtiden.

Men detta förklarar inte de underliggande orsakerna till beteendet, Varför skulle pessimism, tron på slumpen och ett korttidsperspektiv finnas oftare hos människor med låg socioekonomisk status än hos dem med hög?"
Det finns  en matematisk modell över fattigdomens moment 22 utifrån tre antaganden, enligt Iain Ramsey, den som står längst ned på samhällsstegen lever under mer utsatta förhållanden, där riskerna i miljön antingen är verkliga eller upplevda.

Dessa förhållanden motverkar positiva effekter av att leva sunt och gör därmed människor mindre benägna att lägga tid, kraft och pengar på att ändra sin livsstil. Resultatet blir ännu sämre hälsoförutsättningar i en ond cirkel.

Därför är det ingen större poäng att bara komma med allmänna käcka och kloka budskap, om samhället vill att folkhälsoklyftorna ska minska. Det är de redan privilegierade som i första hand tar till sig råden, eftersom de har mer att vinna på en sundare livsstil, relativt sett, enligt forskningen.

Kronofogden hjälper dig att hitta dina ekonomiska styrkor!

Kronofogden har lanserat en ny hemsida, där man har försökt inkludera kända variabler (notera dock att styrkan i dessa variablers eventuella bidrag är okänd) som kan leda till överskuldsättning. Det är alltså ett test som Kronofogden lanserat där man får svara på olika frågor, bland annat sitt förhållande till pengar.

Testet håller lika hög kvalite som Aftonbladets relationstester så är du en flitig användare av tabloid enkäter så kör på. Problemet med detta test och KPC är att Kronofogden upprätthåller synen och visionen att överskuldsättning är relaterat till svenska konsumenters kunskapsnivå om ekonomi och sparande. Kloka, sunda ekonomiska beslut leder alltså inte till överskuldsättning? Nej, detta är fel. Forskning visar att ett lands relativa överskuldsättning inte har att göra med kunskap och utbildning, genom att Kronofogden och Konsumentverket bara fokuserar på denna enda attribut (kunskap) som orsak så cementeras uppfattningen om att överskuldsättning beror på individers okunskap och slarv och de behöver uppfostras vid den svarta tavlan (lyxfällan). Bara rubriken, "Kronofogden hjälper dig att hitta dina ekonomiska styrkor", saknar trovärdighet liksom testet i övrigt.

Kanske är det så att praktikerna inte lyckas förmå att överbygga kunskapsklyftorna mellan forskning och tillämpning? Men om så är fallet, har vi ju sett det genom historien, tusentals måste lida, skadas och dö innan tämligen enkla lösningar faller på plats. USA införde inte bälteslagen förrän 1968 och Sverige först 1971 (fram och baksäte), innan dessa lagar kom till, dog massor i trafiken, många helt i onödan.

Många skuldsatta i Skåne

Konsumentverket och Kronofogden ska nu uppmärksamma faktumet att alltfler konsumenter skuldsätts i Skåne enligt pressrealesen på Konsumentverkets hemsida. Margareta Lindberg, Konsumentverket pratar om vikten att kommunerna satsar på det förebyggande arbetet så att kommunerna kan spara pengar genom att reducera utbetalningar för försörjningstöd?

Vilket förebyggande arbete menar man? Hur kan en väl fungerade Budget - och skuldrådgivning bidra till att minska antalet evighetsgäldenärer när vi inte har de rätta verktygen? Ska vi fortsätta prata debit och kredit med överskuldsatta och moralisera om vikten av en budget? Vad är vår funktion som Budget - och skuldrådgivare i ett samhälle där vi inte har några som helst resurser eller metoder för att göra verklig skillnad?

Koll på Cashen - En förolämpning mot Konsumenter

Konsumentverket, Kronofogden och Finansinspektionen har tillsammans tagit fram ett utbildningsmaterial som heter KPC (Koll på Cashen), och det riktar sig framförallt till gymnasieungdomar i ett syfte att höja kunskapen om privatekonomi och vem kan vara emot en sådan sak?

Forskning visar däremot att konsumenters kunskap om ekonomi inte är relaterad till fenomenet överskuldsättning, enligt professor Ian Ramsey så finns det inga studier som visar att intensiva utbildningskampanjer bidrar till att stävja överskuldsättning, tvärtom kan det göra att fokus dras till annat. Professor Ramsey sa vid ett föredrag förra månaden, "jag som är så välutbildad begår fortfarande dumma ekonomiska misstag". Utbildning och kampanjer är inget substitut för lagstiftning inom området.

Vart är Konsumentverket, Finansinspektionens och Kronofogdens kampanjer för alla evighetsgäldenärer, vart finns de konkreta "smarta" lösningarna för att ta sig ur den sitsen för de som redan är där? KPC visar att man från myndigheters håll resignerat inför alla evighetsgäldenärer eftersom det inte finns några kampanjer eller material riktad till denna grupp.

Rökning minskade först bland befolkningen när skarpare/tydligare lagstiftning inom området kom som förbjöd rökning på en offentliga platser, samtidigt som många arbetsgivare erbjöd friskvårdsbidrag (belöningar) och gratis nikotintugummi. Överskuldsättning är relativt enkelt att lösa om det finns en politisk vilja att lösa det, men jag uppmuntrar svenska myndigheter att sluta håna gäldenärer genom banaliteter som KPC.

Kronofogden & BUS

Det har diskuterats flitigt om Kronofogdens roll på den svenska kreditmarknaden och jag tänkte här ge min syn på saken. Jag tycker i grund och botten att Kronofogden är en bra myndighet, som princip. Jag ser hellre att staten (som principiellt ska vara neutral) hanterar fordringar istället för att låta privata aktörer ta över denna marknad.

Men detta sagt så innebär det inte att jag är nöjd eller tillfredställd med hur det nuvarande systemet fungerar. Den kanadensiska forskaren, tillika professor i mikroekonomi, Chris Robinson hävdar att Kronofogdens blotta existens på den svenska kreditmarknaden leder till att principerna i den fria marknadsekonomin går om stöpet då kreditgivare i Sverige kan ta högre risker när man vet att en myndighet som Kronofogden står beredd att i princip garantera fordran med sina "polisära" befogenheter, på skattebetalarnas krona dessutom.

Problemet med Kronofogden och det svenska systemet är att man rangordnar inte obetalda fakturor efter kreditgivarens relativa risk eller ibland rent av kriminella affärside. CSN, skatteskulder och underhållsstöd behandlas på samma sätt som SMS-lån och andra tvivelaktiga fodringar, dvs fordringar som uppstått i  lägen där den som ger ut lånet vet med sig från början att återbetalningsförmågan hos den enskilde är mycket låg.

Kronofogden med sina obegränsade resurser är unik i världen, i många länder finns det myndigheter som utmäter förfallna fodringar, men då bara en viss typ, såsom skatteskulder eller underhållsstöd. Det finns i de flesta fall inga myndigheter som är beredda att ta upp jakten på enskilda individer i frågan om misslyckade SMS-lån eller andra högrisk krediter och det förklaras delvis av att staten har en annan roll i många andra länder. Men samtidigt så kan man också påpeka att lagstiftningen som Kronofogden följer slaviskt har inte hängt med i kreditmarknadsutvecklingen, där snabba lån och konsumtion på lånade pengar har bokstavligt exploderat de sensate 10-15 åren. Kronofogdens kunder består inte enbart av CSN, Skatteverket, försäkringskassan och landstinget som det gjorde för 20 år sedan, i samband med kreditmarknadens avreglering så har Kronofogden fått en massa nya kunder från inkassobranschen som inte existerade innan och Kronofogdens regelverk har inte i samma grad anpassats efter den nya kreditmarknaden som den legaliserade utlåningsmaffian i Sverige utnyttjar skoningslöst.

Jag anser att vissa marknadskrafter inte bör ha åtkomst till Kronofogdens indrivningsapparat, vilket leder till att dessa finansbolag antingen börjar göra riktiga kreditbedömningar eller helt och hållet försvinner från marknanden. Jag anser vidare att Kronofogden inte längre bör få utmäta egendom utan att ta ansvar för de familjer/individer som de förgriper sig på. Går man in med den strängaste sortens myndighetsutövning som vi har kan man inte heller blunda för konsekvenser för besluten man är lagstiftad att utföra.

Beslut om skuldsanering skulle fattas av landets Budget - och Skuldrådgivare och vi skulle även ha möjlighet att bevilja kommunala saneringslån till riksränta för att underlätta så att människor inte hamnar i ett långvarigt utanförskap. Budget - och skuldrådgivare ska inte vara en tyst rådgivande instans, vi ska ta större ansvar för de klienter vi träffar och som är motiverade, genom att representera dem i förhandlingar och domstol om nödvändigt. Att utarbeta en tydlig plan, dels en kortsiktig men även en långsiktig. Mattias Savemark vid Mittuniversitetet Östersund, har ett förslag om en 6-stegs process för budget - och skuldrådgivare som även innefattar en budget byggd på mänsklig värdighet. Denna 6-stegs process innehåller handfasta metoder och gemensamma begrepp om hur vi ska gå från att bli åhörare till deltagare och engagera oss i de människor som behöver oss.

Sammanfattningsvis så behöver den breda allmänheten i Sverige utbildas i att ett bredare utbud av verktyg för att rehabilitera människor från obestånd inte står i konflikt med deras egen filosofi eller livsföring. Vi vill bara utöka individers civila rättigheter som idag inte står i proportion till deras risktagande vid finansiella åtaganden. Här har Konsumentverket en viktigt roll, de bör aktivt arbeta med att utbilda människor och praktiker i Sverige om hur det faktiskt står till och inte bara vidarebeforda den accepterade verkligheten. Konsumentverket borde driva frågan hårdare genom att ge oss Budget - och Skuldrådgivare mer goda argument (genom forskning) som kan leda till en förändring av saker samtidigt som de borde arbeta mycket mer aktivt med en enhetlig utbildning för de som arbetar inom området.