Varför vissa går vidare medans andra går under?

Förra månaden var jag i Namur, Belgien där forskare och praktiker från hela Europa samlades för att diskutera överskuldsättning och olika metoder för att förhindra det. Överskuldsättning är ju inte enbart ett fenomen som drabbar svenskar utan i Europa är det även ett betydande problem. Jag fick tillfälle att prata med forskarna (Ahlström & Savemark)från Östersund vid ett par informella tillfällen och eftersom de är psykologer var jag nyfiken på hur de tänker kring varför vissa människor klarar överskuldsättning så olika. En del klienter som jag träffat har tagit situationen väldigt hårt och har svårt att se positivt på framtiden medans andra upplever det jobbigt men verkar inte bli lika pessimistiska.

Savemark berättade bland annat om Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi som studerat hur hälsa är kopplat till olika faktorer (salutogenes). Antonovsky utvecklade teorin som kallas för KASAM – Känsla av Sammanhang och menar att människor är aldrig helt friska eller helt sjuka utan att vi hela tiden rör oss mellan dessa poler, frisk och sjuk och att det är graden av KASAM som avgör vart vi befinner oss mellan frisk och sjuk. KASAM innefattar tre delkomponenter, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.  Människors relation till dessa komponenter varierar och är enligt Antonovksy medfött. Kort och gott handlar det i grund och botten om huruvida överskuldsättning exempelvis kommer resultera i en patologi (sjukdom) eller inte beror på individens generella motstånds resurser eller coping förmåga.

Savemark ”spånade” vidare att varför vi i Sverige har så hög mortalitet och ohälsotal bland gäldenärer/överskuldsatta kan vara relaterat till vår inneboende rädsla för konflikt, eller starka känsla för konsensus. DN presenterade nyligen en undersökning som visade att svenskar var mest konflikträdda bland skandinaverna och vi betraktar konflikter som något negativt generellt och får därför sällan öva på att konflikter faktiskt kan vara positiva och även utveckla individer och samhället. Länder som präglas av öppna ideologiska motsättningar är som regel mer dynamiska och toleranta då människor är mer vana att hantera konflikter och motsättningar. När svenskar drabbas av något som anses vara oväntat (överskuldsättning) så blir effekten därför värre genom att vi saknar resurserna att hantera situationen i förhållande till vår omgivning.

Christian Poppe i Norge genomförde nyligen samma typ av undersökning som Ahlström & Savemark fast av norska gäldenärer som beviljats skuldsanering 2003 och där var mortaliteten 6 % under fem år medans den i Sverige var dubbelt så hög. Den starka konsensusen eller allmänna moralen och bristen på alternativa perspektiv kan allstå vara en bidragande orsak till att människor i högre grad far illa i Sverige eftersom svenska gäldenärer känner sig i högre grad isolerade och ensamma, kombinerat med det svenska samhällets låga tolerans för överskuldsättning vilket syns i lagstiftningen.

Effektiv och snabb skuldsanering för konsumenter är en demokratisk nödvändighet

I takt med att det svenska samhället liksom resten av världens ekonomiers välfärd bygger på en jämn och stadig nivå av konsumtion för att säkra arbeten och skatteintäkter till staten måste vi kunna erbjuda konsumenter som hamnat på obestånd en snabb och effektiv väg ur situationen, det är inte bara en fråga om folkhälsa och samhällsbesparingar, utan även ur ett demokratiskt perspektiv så börjar den samlade vetenskapliga empirin även redogöra för att konsumenter på obestånd är inte längre fullvärdiga samhällsmedborgare med samma demokratiska rättigheter.

I sköljvattnet av kreditmarknadens framväxt kan vi se idag att betalningsanmärkningarnas användningsområde appliceras även utanför den traditionella konsumtionsmarknaden. Forskaren Lisbeth Sandvall talar om att betalningsanmärkningarna i högre grad börjar betraktas som skötsamhetsindikatorer i allmänhet för att avgöra om exempelvis en individ är pålitlig, ärlig eller skötsam, alltså kvalitéer och aspekter som det inte är avsätt att mäta och jämförbart med att en behandlande läkare diagnosticerar patienter med ADHD efter röntgen. Dvs, det finns inget samband mellan vad röntgen visar och eventuell diagnos eftersom mätmetoden är felaktig för aktuell dysfunktion.

Dock är det en sak att påpeka detta och tyvärr en annan hur samhället faktiskt ser ut och fungerar. I en kreditmarknad så är kreditförluster oundvikliga, precis som att reducera trafikolyckorna till noll och att barn kommer fortsätta ramla och göra sig illa när de leker. Vi talar om för våra barn när de ramlat och slagit sig att det inte är farligt och vi blåser lite på det onda och kanske sätter på ett bamseplåster men så skickar vi iväg dem igen.  Det vore väl förfärligt om föräldrar runt om i landet höll sina barn borta från lekplatserna efter en olycka?

Kombinationen av betalningsanmärkningarnas vidgade användningsområde med offentlighetsprincipen utgör samtidigt ett rejält demokratiskt hot för alla de människor som finns i dessa register. Förutom att i princip vara fullständigt avstängd från kreditmarknaden så oroar sig svenska gäldenärer över att de inte ska kunna få arbete eller även bli avskedade från arbetet. En del människor som jag träffat har också fått lämna föreningsuppdrag efter att andra medlemmar uppmärksammat att de haft ekonomiska problem eftersom de inte anses vara pålitliga. Livsutrymmet begränsas starkt för människor på obestånd och vi ser en allt större population växa fram i Sverige som närmast kan beskrivas och tituleras som 2:a klassens medborgare, man blir inte bara avstängd från finansiella tjänster, man blir även socialt utsatt och utstött.

Kollegor runt om i Europa förfasar sig när jag berättar om att i Sverige kan alla få reda på allt om alla, men speciellt betalningsanmärkningarnas öppenhet för den breda massan och att det är så enkelt att ta reda på detta, vi kan spionera på varandra anonymt och via exempelvis olika tjänster på nätet. Vi försvarar oss med att vi måste veta vem vi gör affärer med? Använd säkra betalningsalternativ istället.

Mattias Savemark vid Mittuniversitetet i Östersund menar att det finns en stark konsensus dimension i Sverige och detta tar sig även i uttryck i vår obeståndspolitik då vi gärna distanserar oss från de som inte beter sig som man bör och man kan även se detta på aggressiva nätkommentarer som följer uppmärksammade artiklar om obestånd. Anonyma människor reagerar med stor ilska över de som misslyckas och vill att de ska lida än mer. Savemark ser detta i högre grad som ett uttryck och ventilerade för dessa människors egna rädslor, de kommer i kontakt med något som orsakar fruktan och stark rädsla, nämligen att hamna på obestånd själva och då agerar många med aggression och inte rationellt menar han. Vi upprätthåller konsensus tänkandet genom att kraftfullt rätta alla andra i ledet, eller distansera oss från dem (guilty by association), utan att reflektera över varför vi gör detta. Vi är själva presumtiva offer och agerar våra egna - och andras poliser för det vi försöker upprätthålla, istället för att skapa en levande och vital demokrati med plats för alla. En alltför stark konsensus kan i sig själv utgöra ett hot mot demokratin säger Savemark.

DN: Skuldsanering blir svårare och varför blir jag glad?

Dagens Nyheter hade skrivit en kort artikel i ekonomi sektionen att skuldsanering blir nu svårare för gemene man och kvinna att beviljas efter HD-domen där CSN var ledande (bland en samling borgenärer) i att överklaga ett beslut om skuldsanering. Cecilia Vänman, jurist på Kronofogden beklagar sig nu och säger att detta i högre grad kommer att leda till att det endast blir svenskar i pensionsåldern som beviljas skuldsanering. Hela Kronofogden verkar enligt Vänman lite smått nere efter denna dom, i alla fall de som arbetar med skuldsanering, hur det är ställt med utmätningssektionen vet jag inte. Efter ett par dagars funderande har jag "vänt blad" och glädjer mig numer över domen, för HD har som jag ser det gjort oss alla en tjänst. Dom har sagt att nuvarande lagstiftning ska tillämpas såhär och timingen kunde inte ha varit bättre synkroniserad med tanke på Beatrice Asks och moderaternas nya lagförslag.

Beatrice Asks proposition innehåller ju inga nya riktlinjer för tillämpning, utöver att innefatta företagare, men den framtida betalningsförmågan (insolvensen) justerar man inte. Enligt Asks och alla andra insatta politiker finns det ju hundratusentals svenskar som alla skulle få skuldsanering med nuvarande lagstiftning, om de bara sökte. Vart finns alla dessa människor? Vad vet Beatrice Ask och hennes sakkunniga som inte jag eller mina kollegor vet? Är det jag som missat något i skuldsaneringsansökan som innebär att mina klienter som får avslag borde beviljats?

Så förhoppningsvis så leder HD-domen till att Asks och Moderaternas modesta förslag måste göras om då den inte kan anses vara en förbättring i tillräcklig utsträckning. Richard Ahlström konstaterade redan 1998 att ohälsan var 900 % högre hos skuldsatta, han utförde mätningar bland ett antal gäldenärer som var skuldsatta men ännu inte hade beviljat eller sökt skuldsanering. 2010 har Richard Ahlström och Mattias Savemark gjort nya hälso mätningar hos individer som både beviljats och avklarat sin skuldsanering och jämfört med Ahlströms mätningar från 1998 är ohälsan bland de "rehabiliterade" högre, de män och kvinnor som genomfört sin skuldsanering är ännu sjukare. Mer om detta när Konsumentverket släpper deras rön.

Varför det ligger till på detta sätt kan du läsa om i den länkade artikeln, "Death by debts", som forskarna Ahlström & Savemark skrivit, den publicerades i senaste numret av Money Matters och är förvisso skriven på engelska, men håll till godo.

Lån & Krediter

När tillräckligt många människor börjar fara illa av "missbrukandet" av lätt tillgängliga tjänster så har staten ett ansvar att gå in och bygga barriärer som skyddar medborgarna från potentiellt farliga produkter. Alkohol, tobak och farmaceutiska preparat är exempel på några produkter som omges av stringenta regler och som inte är lätttillgänliga för den breda allmänheten. Alkohol säljs på statliga systembolaget endast till personer som är över 21 år och alla tobaksprodukter är försedda med skräckinjagande info, "rökning dödar".

Mattias Savemark forskare vid Mittuniversitetet i Östersund konstaterar att ca 1.5 - 2 miljon människor påverkas av överskuldsättning i Sverige. Om lån & krediter har samma potentiella harmfulla effekt på sikt som 20-30 års ackumelerad rökning eller alkohol konsumtion så är det nödvändigt att staten går in och skapar skyddande barriärer. Det finns forskning som visar att samhällets alkohol konsumtion ökar när alkoholen blir mer lätt tillgänglig och som en konsekvens påverkar folkhälsan negativt.

Richard Ahlström & Mattias Savemark (Mittuniversitetet)  argumenterar för att lån & krediter kan ha samma harmfulla effekter på den svenska folkhälsan på sikt, fast potentiellt ännu värre då det inte finns några fungerade behandlingar eller ännu utvecklade metoder för att fånga upp dessa individer till skillnad mot alkohol. Som praktiker kan jag se att skuldsanering inte fungerar eller beviljas till dem som fortfarande har möjlighet att komma tillbaka i livet. Det finns inget skydd eller fallnät för dessa människor och de är många nu. Deras blotta antal gör att man inte kan prata om slarv eller obetänksamheter längre.

Om man tillämpande samma syn på lån & krediter, dvs att baksidan av dessa produkter är att de är potentiellt farliga för folkhälsan på sikt så har staten samma ansvar att reglera och separera oss från dessa produkter, eller i alla fall att konstruera säkerhetslösningar som fungerar. På samma sätt som vi i Sverige förlitar oss på att staten renar vårt dricksvatten (förhindrar kolera och andra sjukdomar), eller byggandet av säkrare vägar för att lindra effekten av kollisioner och därmed olycker med dödlig utgång.

Under 100 år har bilolyckerna med dödlig utgång drastiskt reducerats, medans ohälsotalet hos gäldenärer ökat, man kan konstatera att det är ingen förändring hos folks beteende som ligger bakom denna förändring, snarare än förändring i den konstruerade världen som vi lever i. Bilar byggs säkrare med noggranna krocktester, likaså vägarna vi kör på och däcken vi använder. För 100 år sedan fanns inte lånmarknaden på samma sätt idag och därmed var det inte ett problem för folkhälsan.

Dagens Industri

Forskning om obestånd i Sverige

Som kommunal Budget och skuldrådgivare i en mellanstor stad träffar jag dagligen människor som jag inte kan hjälpa. De flesta som besöker mig är skuldtyngda sedan åratal tillbaka och i åratal har jag inte kunnat erbjuda dem handfast hjälp. Jag kan hjälpa dem med skuldsaneringsansökningar, men det är få av mina klienter som beviljas det pga att de är för unga. Mattias Savemark vid Mittuniversitetet i Östersund konstaterade redan i april 2010 (Dagens Industri) efter genomgång av 10 års skuldsaneringsbeviljanden att medelåldern bland de som beviljas är skyhög, dvs skuldsanering är i princip bara tillgängligt för blivande pensionärer eller befintliga pensionärer.

Sverige har enligt OECD (2007) de striktaste tillämpningsreglerna för skuldsanering och vi hamnar bara ännu längre efter hela tiden. Lettland hade före i år ingen lagstiftning inom området, men efter den finansiella härdsmältan i baltikum (där svenska banker hade en framträdande roll) har de nu infört en lagstiftning där man ska kunna bli skuldfri som kortast inom ett år och som längst inom 3 år.

Efter 16 år av skuldsaneringslagen kan vi tack vare forskningen (Mattias Savemark & Richard Ahlström, MIUN Östersund) konstatera att gäldenärer i Sverige både är sjukare än genomsnittet och dessutom har en högre dödlighet. Kort och gott, hälsa och välmående är inte jämnt fördelat i landet som marknadsför sig som jämnlikhetens paradis. Medellivslängden blir längre, men inte för alla. I Sverige är hälsa och möjligheten till ett långt liv ett klassfråga, detta är 2010 och inte 1710.

Problemet som jag ser det är att forskningen alltid är i framkant, de beskriver konsekvenser och utfallet av hur samhället fungerar men politikerna som bestämmer implementerar inte detta eller visar upp förvånansvärt lite empati i frågan. Beatrice Ask säger att det måste råda balans i frågan, är det balans om människor dör och ohälsotalen ökar på bekostnad av att banker och finansinstitut ska ha mer inflytande? Hur kan man som svensk politiker överhuvudtaget sälja och svika svenska medborgares rättigheter till förmån för storbolagen?

Kronofogden har jag mycket kontakt med i mitt jobb och de flesta som arbetar med skuldsanering upplever situationen mycket jobbig just nu efter HD domen där CSN fick det fastställt att 15 års framtida insolvens inte är tillräckligt för att beviljas skuldsanering. Detta för en 40 +  ensamstående kvinna med två barn som redan varit överskuldsatt i två decennier. Hon kommer att ha varit överskuldsatt i närmare 40 år när hon är färdig, är det balans och rättvisa?

Richard Ahlström och Mattias Savemark vid Mittuniversitetet i Östersund håller just nu på att utvärdera skuldsaneringslagens eventuella rehabiliterande effekt och det ser dystert ut. 15 % av de som beviljas dör, ytterligare 10 % får nya skulder under skuldsaneringsperioden (95 % av dessa nya skulder är statliga). Summa summarum, 25 % av de som beviljas skuldsanering misslyckas genom att dö eller få nya skulder pga att de utmäts så hårt att det finns inga marginaler för oförutsedda livshändelser.

De som klarar sig är förstörda efter i snitt 20-25 år som överskuldsatta att de lever isolerade och kan inte bryta sitt invanda mönster och dessutom redan så pass sjuka att de har inte långt kvar till graven, men de slipper ju iaf dö med skulderna, det är ju alltid nåt. Vad är lösningen? Ja så länge politiker som Jan Ertsborn och Beatrice Ask har förmågan att se samma problem men bedömer orsakerna så skitt olika så händer inget. Jan Ertsborn, riksdagsledamot och expert inom insolvens med många år av praktisk erfarenhet inom området som konkursförvaltare (advokat) och Beatrice Ask, justistieminister utan varken juridisk examen eller kompetens inom området.

Vem jobbar Ask för? Är det för dig som medborgare eller är det för storbolagen? Hur kan någon svensk medborgare oavsett bakgrund ställa sig negativ till utökandet av civila rättigheter för svenska medborgare kontra inskränkningar i dem såsom Ask föreslår? Beatrice Asks ologiska slutsats av Jan Ertsborns omfattande utredning visar att hon är korrupt, köpt av finanssverige. Hon arbetar och representerar varken dig, mig eller någon annan vanlig människa. Moderaterna är finansvärldens tysta marionetter, men tills dess så fortsätter vi undersåtar att dö i det tysta och lida, medans forskare kan beskriva och bevara våra livsöden till kommande generationer.