Är det politikerna eller skuldindustrin som sätter agendan?

Dagens Nyheter publicerade idag en artikel om hur motioner har sitt ursprung bland lobbygrupper. Varannan rikdsagsledmot har skrivit under en motion som "särskilda" intressegrupper formulerat. Det är ytterst allvarligt att förtroendevalda politiker lämnar ifrån sig frågor om lagstiftning till grupper med särskilda intressen. Vad som är än allvarligare är att det inte sker öppet. Svensk lobbyism sker i det dolda till skillnad från den amerikanska, brittiska och franska. I dessa länder har politiker mer vett att "skylta" med vilka allianser man har med det privata näringslivet och medborgarna kan ta ställning därefter.

Det är föga förvånande att Jan Ertsborns utredning om lättnader i skuldsaneringslagen lämnas utan bifall när Beatrice Ask och Moderaterna lämnat över avgörandet till finans och inkassobranschen. Moderaterna är dessutom det enda parti som vägrat att redovisa varifrån man får större donationer. Det är inte längre osannolikt att prata i termer om köpta och rentav korrupta politiker och vänskapskorruption som har företräde framför samhällsnyttiga insatser i Sverige, det är snarare osannolikt att tro att politiker inte har privata allianser och lojaliteter som går före.

Vad avser Kronofogden och lagstiftarna med Rehabilitering?

Professor Ian Ramsey är en av världens mest respekterade auktoriteter inom området obestånd och olika länders lagstiftning och åtgärder för behandling. Hans kunskaper om olika länders förhållningssätt till insolvens gör honom till en fantastisk samtalspartner och föreläsare. Det finns ingen exakt definition av överskuldsättning, varken i Sverige eller i många andra länder men man kan genom praxis (Kronofogdens beslut om skuldsanering) utläsa vad den tillämpande och därmed allmänt accepterade betydelsen innebär. Tillgången till skuldsanering i andra länder innebär inte att överskuldsättningen för individen ska vara permanent (15 år eller längre) som det i princip är i Sverige. I andra europeiska länder definierar man insolvens som ett mer tillfälligt tillstånd vilket ger gäldenären tillgång till diverse åtgärder betydligt snabbare.

Ett annat begrepp som sällan diskuteras i Sverige är relationen mellan fattigdom och insolvens! Kriterierna för att beviljas skuldsanering innebär i praktiken att gäldenärer i Sverige måste befinna sig på samma ekonomiska (men även sociala) nivå som socialbidragstagare. Den moraliska konservatismen har resulterat i att hundratusentals svenskar genom åren fått lida i onödan medans de genomför sin nedstigande klassresa innefattande breddandet av skuldportföljen och utökade sociala och hälsobesvär (Niemi, 2003). Insolvens i Sverige är alltså likställt med fattigdom, vilket förklarar varför så många människor i Sverige inte beviljas skuldsanering medans liv fortfarande kan räddas då lagstiftningen inte är riktad eller omfattar medelklassen som har Villa, Volvo och Vovve.

Det lustiga är att denna moraliska konservatism inte återfinns i näringslivstoppen, där högrisk affärer inom bank och finansvärlden som leder till miljardförluster och orsaka globala finansiella kriser inte leder till kännbara konsekvenser för varken beslutsfattarna eller bolagen. Eva Joly, den Norsk födda franska domaren som gjort karriär på att lagföra finansvärldens korrupta aktörer hävdar att det finns en stark och befäst social korruption i Sverige. Sverige är ett befolkningsmässigt litet land i kombination med att tillträde till arbetsmarknadens finrum styrs av lojaliteter och vänskapsband vilket innebär att det kan vara svårt eller omöjligt att granska och därmed stöta sig med de man har som arbete att granska, då det kan få sociala konsekvenser.

Tillbaka till frågan, enligt Ian Ramsey så beror tillgängligheten till skuldsanering till stor del på vilken konsumenträttslig (civila rättigheter)ställning som landets medborgare har men även på hur man definierar rehabilitering. Kronofogden och regeringen behöver i dagsläget inte definiera begreppet rehabilitering, då vi genom forskning kan tolka den praktiska och allmänt accepterade definitionen av rehabilitering och genom dessa resultat kan man också starkt ifrågasätta värdet och betydelsen av skuldsanering efter 16 års tillämpning som innebär att svenska gäldenärer måste förlora allt man värdesätter i livet innan man kan komma ifråga för rehabilitering.