tisdag 23 november 2010

Kronofogden & BUS

Det har diskuterats flitigt om Kronofogdens roll på den svenska kreditmarknaden och jag tänkte här ge min syn på saken. Jag tycker i grund och botten att Kronofogden är en bra myndighet, som princip. Jag ser hellre att staten (som principiellt ska vara neutral) hanterar fordringar istället för att låta privata aktörer ta över denna marknad.

Men detta sagt så innebär det inte att jag är nöjd eller tillfredställd med hur det nuvarande systemet fungerar. Den kanadensiska forskaren, tillika professor i mikroekonomi, Chris Robinson hävdar att Kronofogdens blotta existens på den svenska kreditmarknaden leder till att principerna i den fria marknadsekonomin går om stöpet då kreditgivare i Sverige kan ta högre risker när man vet att en myndighet som Kronofogden står beredd att i princip garantera fordran med sina "polisära" befogenheter, på skattebetalarnas krona dessutom.

Problemet med Kronofogden och det svenska systemet är att man rangordnar inte obetalda fakturor efter kreditgivarens relativa risk eller ibland rent av kriminella affärside. CSN, skatteskulder och underhållsstöd behandlas på samma sätt som SMS-lån och andra tvivelaktiga fodringar, dvs fordringar som uppstått i  lägen där den som ger ut lånet vet med sig från början att återbetalningsförmågan hos den enskilde är mycket låg.

Kronofogden med sina obegränsade resurser är unik i världen, i många länder finns det myndigheter som utmäter förfallna fodringar, men då bara en viss typ, såsom skatteskulder eller underhållsstöd. Det finns i de flesta fall inga myndigheter som är beredda att ta upp jakten på enskilda individer i frågan om misslyckade SMS-lån eller andra högrisk krediter och det förklaras delvis av att staten har en annan roll i många andra länder. Men samtidigt så kan man också påpeka att lagstiftningen som Kronofogden följer slaviskt har inte hängt med i kreditmarknadsutvecklingen, där snabba lån och konsumtion på lånade pengar har bokstavligt exploderat de sensate 10-15 åren. Kronofogdens kunder består inte enbart av CSN, Skatteverket, försäkringskassan och landstinget som det gjorde för 20 år sedan, i samband med kreditmarknadens avreglering så har Kronofogden fått en massa nya kunder från inkassobranschen som inte existerade innan och Kronofogdens regelverk har inte i samma grad anpassats efter den nya kreditmarknaden som den legaliserade utlåningsmaffian i Sverige utnyttjar skoningslöst.

Jag anser att vissa marknadskrafter inte bör ha åtkomst till Kronofogdens indrivningsapparat, vilket leder till att dessa finansbolag antingen börjar göra riktiga kreditbedömningar eller helt och hållet försvinner från marknanden. Jag anser vidare att Kronofogden inte längre bör få utmäta egendom utan att ta ansvar för de familjer/individer som de förgriper sig på. Går man in med den strängaste sortens myndighetsutövning som vi har kan man inte heller blunda för konsekvenser för besluten man är lagstiftad att utföra.

Beslut om skuldsanering skulle fattas av landets Budget - och Skuldrådgivare och vi skulle även ha möjlighet att bevilja kommunala saneringslån till riksränta för att underlätta så att människor inte hamnar i ett långvarigt utanförskap. Budget - och skuldrådgivare ska inte vara en tyst rådgivande instans, vi ska ta större ansvar för de klienter vi träffar och som är motiverade, genom att representera dem i förhandlingar och domstol om nödvändigt. Att utarbeta en tydlig plan, dels en kortsiktig men även en långsiktig. Mattias Savemark vid Mittuniversitetet Östersund, har ett förslag om en 6-stegs process för budget - och skuldrådgivare som även innefattar en budget byggd på mänsklig värdighet. Denna 6-stegs process innehåller handfasta metoder och gemensamma begrepp om hur vi ska gå från att bli åhörare till deltagare och engagera oss i de människor som behöver oss.

Sammanfattningsvis så behöver den breda allmänheten i Sverige utbildas i att ett bredare utbud av verktyg för att rehabilitera människor från obestånd inte står i konflikt med deras egen filosofi eller livsföring. Vi vill bara utöka individers civila rättigheter som idag inte står i proportion till deras risktagande vid finansiella åtaganden. Här har Konsumentverket en viktigt roll, de bör aktivt arbeta med att utbilda människor och praktiker i Sverige om hur det faktiskt står till och inte bara vidarebeforda den accepterade verkligheten. Konsumentverket borde driva frågan hårdare genom att ge oss Budget - och Skuldrådgivare mer goda argument (genom forskning) som kan leda till en förändring av saker samtidigt som de borde arbeta mycket mer aktivt med en enhetlig utbildning för de som arbetar inom området.

6 kommentarer:

  1. Halleluja! Det är underbart att läsa vad du skriver! Ibland känns det som om hela "etablissemanget" lagt undan all tankeverksamhet, och bara läser lagar och förordningar, utan att ta hänsyn till vad som verkligen händer i samhället. Så skönt då att läsa att även andra förmår inse, och också ännu bättre, vad som är fel och hur det faktiskt går att rätta till.

    Du har hela vårt fulla stöd!

    Per Ahlin / Svenska Gäldenärsföreningen Fresh Start

    SvaraRadera
  2. Jag hoppas att kunna bidra till att sprida ett alternativt perspektiv till framförallt praktikerna. Men alla är välkomna att läsa & debattera!

    SvaraRadera
  3. Tydligt, klart och sant! Helt lysande läsning.
    Verkligen positivt med en klarsynt bloggare...

    NoCash

    SvaraRadera
  4. WOW!! Trodde aldrig jag skulle få läsa något så intressant på en svensk sajt!

    SvaraRadera
  5. Beundransvärt, Per! Du har ordets begåvning, klarsynthet och du är insatt i ämnet på olika nivåer! Fortsätt!

    Som budget- och skuldrådgivare har vi dubbla roller och måtte rätta in oss i ledet, men vi har alltid en rättighet att yttra oss om det som är fel. Vi kan agera på flera nivåer - individ och medmänskliga, kommunala, regionala och på riksplan.

    Kronofogden utför sitt uppdrag och har fått kritik för att de har dubbla roller - att både agera för staten och för de enskilda/fria marknadskrafterna utan möjlighet att agera om de SER/FÖRSTÅR att en skuld t ex är preskriberad.

    Den gode handläggaren hos kfm kan hänvisa till budget- och skuldrådgivare, den medelgode ...

    Skatteverket har fått sitt "eget" ansvar för statliga fordringar för att klargöra skillnaden, men kvar är att kfm fortfarande urskillningslöst driver in krav utan djupare granskning.

    Den skuldsatte som i sin situation inte förmår att öppna kuverten, tappar sin rätt att bestrida och kunna bevaka sina rättigheter. Det viktigaste är att UTSLAGET, det förödande utslaget, fastställs, och den skuldsatte måste "hacka i sig" att de har tappat sin rätt att bestrida skulden.

    På samma sätt lyckas inkassobolagen driva in egentligen preskriberade fordringar. Hur många rådgivare - som har kö - kan hjälpa den skuldsatte - att skulden är preskriberad? Har den skuldsatte egen förmåga då denne samtidigt inte förmår öppna sina kuvert?


    Det finns flertalet kommuner som har kö till sin verksamhet och kanske bara prioriterar "skuldsaneringsansökningar" eller rafsar över dem som om det vore samma sak som att fylla i ansökan om att ställa sig i bostadskön.

    Här behövs förändrad lagstiftning!

    SvaraRadera
  6. Skulle man bara göra det lite besvärligare att tex. sälja skulder se till att skuld överlåtelsen är underskrivet av gäldenären, så att det tex uppstår en kostnad för hanteringen av småskulder, då skulle intresset avta med försäljningen.
    Lägga in en straffsats på den som försöker driva in preskade skulder eller felaktiga skulder överhuvudtaget.
    Lägga in ett ansvar hos handläggarna hos kronofogden för de beslut de tar i processen skulle skapa en större debatt och ett ansvarstagande i processen

    SvaraRadera