måndag 28 februari 2011

"Inom överskådlig framtid"

Den 9 februari 2011 sände radioprogrammet plånboken en intervju med Beatrice Ask och Jan Ertsborn med anledning att riksdagen ska behandla lagförslaget om ändringar i skuldsaneringslagen under mars månad. Innan intervjun påbörjades fick olika aktörer komma till tals, bland annat Kronofogdens chef för skuldsaneringsärenden, Anna-Carin Gustafsson Åström. Hon var kritisk till att regeringen inte förtydligat begreppt "inom överskådlig framtid" som med HD's prejudicerade dom i oktober 2010 innebär att gäldenärer ska acceptera minst 15 år på existensminimum innan man kan ansöka och få skuldsanering beviljat.

Under intervjun menade Ask att man inhämtat åsikter från remissinstanserna, hon nämde bankföreningen och Svensk inkasso och CSN som de tyngsta aktörerna för regeringens ställningstagande medans Erstborn förklarade att hans utredning stöds av budget och skuldrådgivare runt om i landet, men även av Konsumentverket och självaste Kronofogden. Det är tydligt att trots Beatrice Ask pratar om intressen som måste balanseras mellan gäldenär och borgenär så lutar ändå vågskålen kraftigt mot borgenärsintresset för Ask och den moderata regeringen.

Ask blir märkbart obekväm vid konkreta frågor om vilka förbättringar som den eventuell nya lagen kommer att innebära och menar att redan idag så skulle 100 000 svenskar kunna få skuldsanering om de bara sökte. Det är inte lätt att hålla sig för skratt eller gråt när man lyssnar på justitieministerns statiska förklaringar av hur verkligheten för överskuldsatta svenskar ser ut. Från ett priviligerat perspektiv är det oftast svårt att förstå svårigheterna som drabbar vanliga människor och livsvilkoren de ställs inför.

Ask avsäger sig egentligen politiskt ansvar för utformningen av den nya lagen och menar att det är remissinstanserna som format den. Så nu vet vi varför Sverige väljer att behålla begreppet "inom överskådlig framtid", dels för att bank- och inkassoföreningen bestämt det, men också för att det är alldeles för lukrativt för att ändra till en kortare eller tidsbegränsad period som Ertsborn föreslår. Allt prat om att snabbare och enklare skuldsanering skulle leda till dyrare lån och försvårande för lån är just det, prat. Bankerna säljer idag sina "dåliga" fordringar för 10 - 15 % och drar av det mot rörelseintäkterna, så det skulle inte bli annorlunda. Den enda skillanden är att inkassobranschen inte längre skulle kunna trakaserra och mjölka sina kunder i decennier och tjäna stora pengar på att köpa avskrivna skulder till "mellan - rea" priser.

Sverige har de strängaste insolvenslagarna bland OECD länderna, men Ask väljer ändå att inte se det från det perspektivet. Vi intalar oss att allt är bra och tryggt i landet lagom tills debatten hamnar i kvällsöppet och tills dess att uppdrag granskning gör ett reportage om eländet. Ramaskrik från yrkeskårer (BUS) och myndigheter (Konsumentverket & Kronofogden) samt etablerad forskning väger ju inte lika tungt som Ask remissinstanser och hur skulle det egentligen kunna bli annorlunda med det förfarandet? Att bankföreningen och inkassoföreningen är motvilliga till eventuella lättnader är väl självklart. Har ni någonsin hört Vin & Sprit AB kräva strängare lagstiftning för att komma tillrätta med folkhälsoproblem orsakade av alkaholkonsumtion eller Swedish Match som nu lanserar snus som ett sunt alternativ till rökning?

tisdag 15 februari 2011

Inkasso - en lukrativ bransch i skymunda

Nyligen så presenterade SVT att svenska inkassobolag gemensamt tjänade 3 miljarder i fjol. För varje 100-lapp som omsätts så är ca 50-60 kronor ren vinst, för en del bolag så låg marginalen på 80 kronor, vilket är helt otroligt för en bransch som består av skuldmäklare. De köper in skulder för 10- 15 % av värdet i form av stockar, många gånger för en lägre peng än så, samtdidigt som inkassobolagen kräver in 100 % exklusive ränta från fordringsägaren. Det räcker med att 1 av 10 betalar så motiverar det köpen av de andra fordringarna som inte resulterar i betalning.

Inkassoverksamheten är från ett konsumentperspektiv vidrig. Upprätthålla den sk betalningsmoralen med ekonomiska sanktioner mot redan fattiga människor. Inkasso är big business och handlar inte om att göra rätt för sig. Inkassobolagen gör inte rätt för sig är de köper fordringar för 10-15% av värdet för att sedan kräva in full betalning. Har borgenären tagit en smäll på 85 - 90 % av fordran så ska inte inkassobolag kunna kräva in resterade belopp i ren profit.

Alla ska väl göra rätt för sig?