Car cash försöker rentvå och berättiga affärsverksamheten

Rebecka G. Stork, ordförande för FennoScandia Fordonskredit AB, försöker förtvivlat att ge Car Cash och liknande finansiella tjänster existensberättigande genom att ta debatt med Budget och Skuldrådgivare i Skellefteå. Hon beskriver att Car Cash vänder sig främst till alla de 800 000 människor i Sverige som är avstängda från den konventionella kreditmarknanden och att Car Cash fyller inte bara ett verkligt behov men vidare är man som kreditaktör samhällsnyttig, eftersom många skuldsatta inte kan låna av vänner och bekanta.

Det är egentligen inget fel på Car Cash och deras nischade ingång på den svenska kreditmarknanden, deras intåg belyser bara ett större systematiskt fel i vårt samhälle. Nämligen att alltför många människor som dessa typer av bolag riktar sig till lånar, inte för att konsumera utan för att kunna betala löpande räkningar och andra vardagsutgifter (tandläkare) som inte täcks av inkomsterna. Är det rimligt att svenska myndigheter och politiker lutar sig tillbaka och låter detta ske? Car Cash och andra mikrolåninstitut lånar pengar med kort avbetalningstid och därför försvarar man sig med sina exceptionella räntor och avgifter. Man pratar gärna om att man vänder sig till en grupp människor som det övriga etablissemanget vänt ryggen till. Man försöker desperat legitimera sin verksamhet inför sig själv och andra med att man fyller ett verkligt behov skapat av andra, inte att man utnyttjar människors svaga ställning och position.

Rebecka G Stork vet om att sin verksamhet är högst tvivelaktig ur ett moraliskt perspektiv, det gör de flesta aktörerna inom branscher som tjänar stora pengar på andra människors bristande valmöjligheter och låsta sociala positioner och jag belastar inte Stork för hennes entrepenörskap utan jag belastar myndigheterna och politikerna som låter hennes och liknande affärsverksamheter förverkligas.